De tips och omdömen som börjat komma från ”experter” och hockeytyckare pekar åt att Väsby kommer parkera på sista platsen och bli lite av ett stryklag.
Har de rätt?
Både ja och nej
Tittar man på pappret består lejonparten av truppen av
spelare från Hockeyettan (HE) i princip helt utan erfarenhet från HA. Bortser vi från spelarna som
rekryterats inför säsongen kommer övriga inte ens tillsammans upp till 40 bokförda
matcher i HA, vilket pekar på avsaknad av erfarenhet vilket borde vara en klar nackdel.
De rekryteringar som gjorts är inte från översta
hyllan och knappast inte heller från näst översta, undantaget målvakten Henrik
Lundberg som får klassas som en vass rekrytering med HA mått.
Dessutom står truppen inför det faktum
att man de senaste åren inte behövt gå på 100% för att komma bland de fem
första lagen under hösten i grundserien för att ta sig till AllEttan (AE) vilket inneburit att man
kunnat förbereda sig för de svårare och viktigare 18 matcherna som väntat i AE. I HA blir det 52 tuffa matcher där de måste vara påkopplade till 100% i alla matcher för att ha möjlighet att tävla om poängen. Det kommer krävas 60-70 poäng
för att slippa de sista två platserna om vi ser tillbaka på de senaste säsongerna. Orkar man det både fysiskt och
mentalt?
Stryklag alltså?
Nja
Tittar man bakåt hur Väsby jobbat de senaste åren har man inte heller i HE rekryterat från översta hyllan utan rekryterat spelare där man sett utvecklingspotential och som passat in i spelsystemet och gruppen. Här har man lyckats mycket bra och laget har utvecklats och tagit steg år för år samtidigt som man löpande skeppat spelare till HA, vilket i sig är ett kvitto på att man jobbar på rätt sätt.
Ekonomiskt tillhörde man inte heller något toppskikt i HE vilket säkert bidragit till strategin dvs man har rättat munnen efter matsäcken. Jag vågar nog påstå att man föregående säsong toppade "serien" när det gäller att få ut mest effekt av varje satsad krona. Det resultat som uppnåtts beror knappast på tillfälligheter eller tur utan det är säkerligen ett hårt och metodiskt arbete med en fungerande organisation som ligger bakom, där spindeln i nätet är sport- och klubbchefen Tom Tärnström.
Strategin verkar se likadan ut även sedan man fick beskedet om att det blir spel i HA. Man lägger inte sin relativt begränsade budget på en eller två spelare från översta hyllan utan fortsätter jobba efter sitt koncept och strategi.
För de rekryteringar som hittills gjorts kan vi alltså räkna med att Tom och Viktor identifierat ett antal egenskaper man hoppas ska kunna bidra till att lyfta, och fortsätta utveckla, laget ytterligare en nivå, med betoning på laget.
För den nostalgiske kan man se en viss likhet från det klassiska lag som tog Väsby till dåvarande elitserien och tänker då framför allt att laget då bestod av revanschsugna spelare som inte riktigt färgade i lagen i serien ovanför och som ingen riktigt trodde på men där man fick ihop det riktigt bra och växte under säsongen.
Nu menar jag inte att det blir en topp placering i HA men klarar man en plats mellan 9-12 har man gjort det riktigt bra och bättre än det skulle vara succé.
Vilka kommer man sannolikt tampas med?
Svårt naturligtvis men med tanke på att ekonomin är en viktig faktor och att alla trupper inte är spikade ännu tror jag i första hand Kristianstad, Tingsryd, Västervik och Mora. Vita Hästen gjorde det bra förra säsongen och vi får se hur de får ihop det. Almtuna som hade det jobbigt förra säsongen har på pappret fått ihop ett lag som borde lyfta dom i år. Övriga lag borde vi inte se till i de nedre regionerna men som alltid finns det lag som överraskar både positivt och negativ.
Stryklag, nej tror knappast det, får man ihop defensiven kommer det bli en hel del lag ”som inte kommer upp till sin normala nivå” mot Väsby.
***
Något jag verkligen ser fram emot är seriepremiären mot Björklöven men kanske inte av den uppenbara anledningen utan för mig kommer det bli stort att förhoppningsvis få en glimt av Per Kenttä live i hallen (ja naturligtvis om de tillåter publik).
Efter att ha följt honom på avstånd i många år finns det nog ingen som förtjänar framgång mer än han. Finns det någon med större ödmjukhet, som jobbat hårdare i det tysta, varit/är mer prestigelös än Kenttä? Förmodligen inte, även om det finns många som likt honom jobbar hårt och lägger ner mycket tid.
Passar därför på och sänder en tacksamhetens tanke till Oskarshamn för att de vågade satsa på honom vilket de säkerligen inte ångrar idag.
Björklöven, en klassisk klubb med en fin tradition som blir det enda lag under säsongen jag på något sätt, förmodligen, kan acceptera att tappa poäng mot men endast av den anledningen att Kenttä finns i organisationen.
